-
Det är ingen vanlig dag..
För att det är min äldsta sons födelsedag, hipp hipp hurra! Hurra! Hurra! Hurra!
Grattis min älskade stora lilla grabb! Kan knappt förstå att min stora lilla son redan fyller 6 år! Tiden bara springer iväg!
Att få vara hans Mama är bland det bästa som finns. Han är smart, kreativ och så omtänksam. Finns ingen bättre storebror!
Nu ska vi fortsätta vårt firande för sonen.
Mina syskon, deras respektive och deras barn är här. Min mama och papa är också här. Sist men inte minst så är barnens farbror här också.
Just nu är han riktigt glad grabb! Svettig, rosig om kinderna och vill äta tårta.
Ha en fin lördag så ska vi fortsätta här.
Hej!
-
Söndag är snart slut
Det är inte många minuter kvar på denna dag. Det är redan första maj och jag känner inte riktigt att jag har hunnit med. Det är en stor fokus på alla barnen nu och alla förkylningar och sjukhusbesök som vi har oss igenom. Hinner liksom inte riktigt njuta av de goa stunderna. Känns som att det är många måste som är i även. Det är viktiga måsten som gör att jag egentligen inte hinner med det jag vill göra.
Men denna söndag är snart över och en ny måndag kommer. Ser just nu ut att bli en sådan ”alla barnen är hemma”-dag. Både stora sonen och dottern är lite krassliga, så jag får håll de hemma. Speciellt dottern som hade feber i natt.
Min stora grabb har även hunnit tappa en tand i veckan.
Min stora lilla grabb 😍Men nu börjar snart maj månaden med många sjukhusbesök inplanerade och en massa aktiviteter. Förhoppningsvis håller vi oss friska efter denna förkylning, så att vi kan göra det vi vill och har inplanerat.
-
Valborgsmässoafton
Många planer och många förslag.. men allt blev tvungen att läggas åt sidan när barnen blir sjuka (IGEN!).
Dottern har feber och sonen har ont i halsen. Det här är en evighetslång-ond-cirkel.
Alla vi här hemma har inte varit friska på länge. Alltid är det någon som blir sjuk och oftast de små för att de är infektionskänsliga. Nu är det många som har släppt sina spärrar och lever som förr vilket många andra får lida av. Har även pratat med andra mammor vars barn plågas av samma sak.. hade hoppats på att folk hade slutat vara egoistiska, efter en pandemi..
Men eftersom allt blev tvungen att ställas in så höll vi oss hemma och grillade här. Ett försök till att göra något iallafall. Kan dock säga att jag råkade bränna pommes:en. Meeeen resten blev bra! 🙂
Chorizo, ”vanliga” korvar och sist men inte minst ost- och bacon korv 
Blev även några burgare Det fick även bli lite nya pommes till barnen. Så även om allt inte gick enligt ursprungligen plan så fick vi till det bra.
Jag är nöjd och även barnen och killen var nöjda. Allting gott!
-
Första gången med en stor längtan
Pandemin gjorde att vi valde att håll oss hemma och borta från större anläggningar. Men efter en stor längtan och första gången för dottern så tog vi oss till ett lekland.
Tack och lov så var det ganska så tomt. Man förbokade biljetter och de hade begränsat antalet personer som fick vara där. Samt att man får max vara där i tre timmar.
Så galet, mega, otroligt, fantastiskt SKÖNT Kändes så otroligt bra!
Barnen visste inte vart vi skulle förrän vi kom fram. Men vi fick hundratals frågor på vägen dit..
Dottern och sonen var så ivriga för att veta vart vi skulle. När bilden togs hade de precis sett skylten som marknadsförde leklandet. Sonen fick sina aningar och kände igen sig. Dottern hängde mest med sin bror, helt ovetandes. De var så glada när vi kom in och lekte massor. De ville inte åka hem.. men vi var precis inom våra tre timmar, så det var dags och så skulle vi hem och äta också. Självklart tog vi en fika där men det mättar inte så länge.
Det här gör vi definitivt om och är så glad och tacksam för deras förhållningsregler.
Glada barn = glad mamma.
-
Idag har det varit en lång dag
Dottern vaknade på mindre bra humör och var inte så glad. Hon var trött och ville ha blivit väckt av mig och inte pappa.
De minsta sov dåligt pga att de har ont i munnen. De lider verkligen av det och det gör så ont att se. Vi försöker varva med lite salvor, bitleksaker och Alvedon. Men det är inte lätt för de just nu.
Vi var också på drop-in föräldramöte. Där vi fick se inne i barnens förskola och se vad de gör på dagarna.
Sonen är just nu iväg med pappa, för att sova på sjukhus. De ska kolla om hand sömnapné har blivit bättre eller smärre. Fick bilder skickade till mig av killen. En grabb med sladdar överallt och tårar i ögonen, med oro i blicken. Önskar jag bara kunde vara där och krama honom. Ge honom en ”mama-kram” som de brukar vilja ha när de är ledsna, oroliga eller bara vill ha trygghet.
De ska komma hem imorgon men en natt känns så lång utan alla mina barn hemma. Vet att han mår bra och att det egentligen inget att oroa sig för men jag vill bara ha de hemma.
Alla små sover redan här och de har på något sätt nästlat sig runt mig. De är som bläckfiskar och de har trasslat in mig i sina tentakler. Lilla minsta rörelsen jag gör så blir det som att tända en dynamit. Vill ju inte att de ska vakna men benen börjar domna och jag vill just nu inget mer än att bara sträcka på mig för att somna.
Jag har delat min dag på 7mamis, på Instagram. Det är kul att visa sin dag när det uppskattas av tittarna. Kul!
Nu ska jag göra ett försök till röra på mig. Är så slut!
God natt alla fina och rara där ute 💜
-
På tisdagar kan ni nu följa mig här!
@7mamis Jag kommer dela med mig av mina tisdagar där tillsammans med sex andra mammor som uppdaterar kring sina dagar, resterande veckodagar.
Ska bli kul!
-
Rutinrubbningar
När man vi har hittat rutiner som fungerar och större delen av vår vardag ska nu återgå till ”det mer normala” så blir det rubbningar igen i våra rutiner.
Jag har som mål att stötta barnen i de nya rutinerna med hjälp av egna kalender så att de vet vad kommande vecka har att erbjuda. Men det är inte lätt att försöka hinna med det. Har haft planen att genomföra detta ett tag nu men har fått prioritera annat.
Men med rubbningar i veckan så har barnen återgått till förskolan, det har varit planeringsdag på förskolan, vilket innebar att barnen var hemma från förskolan en dag. Den stabila rutinen om att gå till Atito och Atiti kvarstår. Det är en av de bästa händelserna som sker i veckan. Får nästan dagliga frågan om att få gå dit. Samtidigt har jag behövt vakna tidigare. Bebisarna vaknar av att jag inte är där och det blir storgråt. Så när alla har gått står jag där med två mindre glada pojkar som inte har sovit ut. Visst somnar de om sen men det blir krångligare. Annars brukar de vakna vid 11-12 på dagen. Vilket ger mig en sovmorgon. Det kanske låter lyxigare än vad det är. För att jag vaknar flera gånger per natt för att antingen vaknar de upp eller dottern, av olika anledningar. Ibland väcker de även varandra. Blir svårt ibland när jag oftast tar alla nätterna själv.
Så med alla rubbningar nu så måste vi finns nya rutiner. Märker att alla mår bäst av det här hemma.
Så fort jag är klar med barnens veckokalender så ska ni få se den för inspiration.
❤️
-
Grattis på födelsedagen Pepi!
Barnen har massor med planer och ska förbereda för att överraska honom efter jobbet. De har köpt presenter som de själva har valt och de har även valt dagens meny.
Så idag ska vi göra allt vi kan för att fira älsklingen. Det hoppas ivrigt här så jag måste skynda mig.
Ett stort grattis på din dag älskade Pepi!
Älskar dig mest Pepi! -
Tiden springer förbi mig
Idag firar vi fem månadsdagen för mina två minsta. Mina älskade grabbar. Även om ni blir fem månader så är ni egentligen bara tre och ett halvt. 6 veckor tidiga.
Det ni inte hann utvecklas i magen gjorde ni utanför magen och kommer därför att få åldern justerad fram tills de är två år. För att månader i den unga åldern kan vara av stor betydelse för utvecklingen. Men därefter börjar den jämnas ut.
Tiden bara springer förbi mig och jag hinner knappt förstå. Låt tiden gå lite långsammare i fortsättningen så att jag hinner med allt!
-
Internationella tvillingdagen
Jag trodde aldrig att jag skulle få ta del och delta i en sådan dag. Jag trodde aldrig att jag skulle få tvillingar, även om vi skämtade om det ibland. Jag trodde aldrig att detta skulle hända mig.
Jag beundrade tvillingmammor. Jag förbryllades av hur de orkade och hur de lyckades få ihop allt. Jag hade ”bara” en enling och kunde känns att det var svårt ibland. i
Men nu är jag själv här och ja, ibland är det svårt och intensivt, när båda är ledsna samtidigt och ska bäras. Men man får liksom bara till det.
Jag bara älskar att få vara deras mamma. De är så snälla, underbara och börjar visa sin personlighet mer och mer. Mina tvillingar är fortfarande små (4 mån) och jag bara ser fram emot att se de utvecklas, precis som mina andra barn. De är födda prematur och förhoppningsvis kommer de att ta igen sig med jämnåriga.
Mina älsklingar som alltid söker efter varandra för att håll hand. Vi valde aktivt att namnge de med olika namn som inte påminner om varandra. Inte samma bokstav eller samma klang. Även om de kanske i framtiden kommer att ses som en så vill vi att de ska kunna utvecklas individuellt som två individer. De kanske liknar eller inte i framtiden men de är två.
Redan idag så sätts de inte in i systemet som två indriver. De är antingen en eller en + en halv. Sällan räknas de som två, om man inte ska betala då räknas de alltid som två. Det känns lite sorgligt faktiskt.
Vi vet inte hur vi firar men något mysigt ska det bli för att fira att vi är tvillingföräldrar och syskonen har tvillingbröder.