-
Internationella tvillingdagen
Jag trodde aldrig att jag skulle få ta del och delta i en sådan dag. Jag trodde aldrig att jag skulle få tvillingar, även om vi skämtade om det ibland. Jag trodde aldrig att detta skulle hända mig.
Jag beundrade tvillingmammor. Jag förbryllades av hur de orkade och hur de lyckades få ihop allt. Jag hade ”bara” en enling och kunde känns att det var svårt ibland. i
Men nu är jag själv här och ja, ibland är det svårt och intensivt, när båda är ledsna samtidigt och ska bäras. Men man får liksom bara till det.
Jag bara älskar att få vara deras mamma. De är så snälla, underbara och börjar visa sin personlighet mer och mer. Mina tvillingar är fortfarande små (4 mån) och jag bara ser fram emot att se de utvecklas, precis som mina andra barn. De är födda prematur och förhoppningsvis kommer de att ta igen sig med jämnåriga.
Mina älsklingar som alltid söker efter varandra för att håll hand. Vi valde aktivt att namnge de med olika namn som inte påminner om varandra. Inte samma bokstav eller samma klang. Även om de kanske i framtiden kommer att ses som en så vill vi att de ska kunna utvecklas individuellt som två individer. De kanske liknar eller inte i framtiden men de är två.
Redan idag så sätts de inte in i systemet som två indriver. De är antingen en eller en + en halv. Sällan räknas de som två, om man inte ska betala då räknas de alltid som två. Det känns lite sorgligt faktiskt.
Vi vet inte hur vi firar men något mysigt ska det bli för att fira att vi är tvillingföräldrar och syskonen har tvillingbröder.
-
Adventsfrukost utan smaklökar
Jag har tappat både smak- och luktsinnet.
Hade tänkt att göra en god adventsfrukost men jag känner ingen smak. Jag kan urskilja söt, salt och beskt men inte någon smak alls.
Mina avsmakare fick guida mig och godkände smakerna innan jag satt ihop allt.
Ägg- och mjölkproteinfria pannkakor med sojagrädde, drottningsylt och maple syrup. Alla åt, jag åt men kände bara att det var sött. Så säkert var det för sött. Hahaha men alla tyckte att det var gott så jag är nöjd.
Nöjda barn och nöjd kille = nöjd jag
Fast måste erkänna att det är tråkigt att laga mat så här.. skulle även baka idag men det blir nog inget.
-
Sjukstuga igen
Dottern har haft feber andra natten i rad. Sonens hosta har blivit påtagligare. Tvillingarna har fortfarande biverkningar från rota-vaccinet.
Sömnlösa nätter och barnen kräver mycket närhet.
Men vi krigar på!
-
Internationella prematurdagen
Att föda ett prematurtbarn innebära att de är förtidigt födda, vilket i sin tur innebär födelse före 37 veckors graviditet.
Jag har fött mina fyra barn i vecka 37, 38 och 33. Vid alla tre tillfällen har vi tagit blivit inlagda på neonatalavdelningen. Där har vi fått hjälp av de som är experter på barn som är födda för tidigt. Även om mina två första inte anses vara för tidigt födda så är mina två sista det.
SÖS- och KS neonatalavdelning och KS – hemsjukvård visade hur långt de har kommit. Vi kände oss trygga och mina barn har fått bra vård. Även inför förlossningen som flera gånger försöktes stoppas, med mina två senaste. Fick sprutor och mediciner intravenös för att påskynda bebisarnas lungutveckling och stoppa värkar.
Jag är tacksam att vården för prematurer har kommit så långt. Utan de skulle många barn inte överleva. Barn som ändå kämpar för sina liv och vill leva.
Här är mina prematurpojkar under olika behandlingar medan vi låg inne på neonatalen.
Mina älskade grabbar som ville komma ut tidigare än planerat och kämpade för att bli starka och fortsätter att kriga på.
En stor hyllning till alla som bidragit till att prematurebarn överlever. Ni hjälper de svagaste och ser till att de överlever.
Tack! 💙
-
Ensam hemma med barnen
Avklarat – check på den. Iallafall första dagen på många, många, många flera.
Största utmaningen för mig är att det är många olika viljor samtidigt som ska hanteras. Oftast kan något vänta eller så blir det att snabbt ta en sak i taget. Men när det är så att alla behöver en på en och samma stund. Så blir det mer utmanande. Men jag tror att jag har hittat ett sätt att hantera det för nu iallafall. Har fungerat den senaste tiden men får se hur det fungerar sen.
Mitt tankesätt och hur jag hanterar det just nu: Vem behöver mest hjälp?, Kan de hjälpa varandra?, Behövs det här verkligen göras nu eller kan det vänta lite?
Så nu tar jag en dag i taget tills vi hamnar i någon sorts rutin.
Men vill absolut inte hymla om att jag även får hjälp av mama och papa som ställer upp! Utan de hade det varit svårt.. är så tacksam för allt de gör och deras hjälp! 🥰
-
Inte en vecka utan sjukhusbesök
Ja, vart ska man börja.. hahaha.. det var länge sen vi bara fick vara hemma utan att behöva besöka ett sjukhus eller får besök hemma från sjukhuset. Tack och lov så är det inget allvarligt utan mest kontroller eller återbesök.
Idag är det även en sådan dag då lillan är på kontroll/återbesök. Men eftersom att alla inte kan följa med in så fick jag agera chaufför och vänta i bilen, och killen fick följa med henne in.Så här sitter jag och väntar på uppdateringar..
Kan tillägga att jag är så trött också. Det blev en natt då alla valde att vakna upp vid 03:00 och vara vakna. Vi hade kör ett tag där också då alla ville ha min uppmärksamhet och det är lite svårt att klyva sig. Så en efter en fick jag ta hand om alla tills de somnade om där strax efter 06:30. För att hinna till läkarbesöket med dottern skulle vi upp tidigt, 07:30.. det gick sådär för mig. Ja, eller kanske inte bara för mig, då alla små var minst lika trötta som jag. Men vi var här före bokad tid vilket inte sker ofta. Jag är ju tidsoptimist och ser inga hinder, på gott och ont.
Så nu har jag förhoppningsvis någon minuts lugn före stormen drar in.
-
God morgon!
När barnen gör morgon före en och man måste hålla sig vaken för att hålla ett öga på de. Så är läget nu.
Det blev en natt med mindre sömn då lillan bestämde sig för att göra mig sällskap mitt i natten och vaknade till vid tre på morgonen. Mysigt men påfrestande nu när hon somnade om medan jag låg vaken. Så nu får jag bara dra upp ögonlocken och kriga på.
Ska snart upp och fixa frukost för att sen fortsätta ta hand om alla små. Men det är det jag älskar.
Så nu tar jag mig i kragen och ska börja röra mig ur sängen.
Raise and shine!
-
Då börjar äventyren
Det blev en spontan tripp till en 4H gård . Planen var att åka till en större lekpark, men det fanns tre grupper från en förskola och många andra barn. Vi fick tänka om och det blev en spontan tripp.
Vi hade frukost med oss och började med det, vid parken intill för att sen kolla på djuren.
Stora grabben har dock egen vilja och är lite väl bestämd ibland. Går liksom inte alltid att förhandla som förr 😅 men så länge vi kommer överens efter lite prat så brukar det mesta rulla på.
Men vi skrattade så mycket och hade så fint! Båda var helt matta när vi kom hem, men även jag och mama som sällskapade oss dit.
Båda höll igång till större delen av dagen och bokstavligen däckade på kvällen.
Men jag märkte att en aktivitet om dagen blir bäst för oss alla. Alla gör av med energi och får springa av oss. Jag leker nog minst lika mycket som de, fast i min takt. Går inte att ha samma energi som de, för att då skulle jag behöva minst två tupplurar om dagen.
En rolig detalj var att ett större barn kom senare till parken vi var på och såg mig leka med mina barn. Hon hade en lilla syster med sig, men som var runt 2 år och hon själv kunde ha varit runt 10 år. Hon frågar iallafall sin mamma om hon kunde leka med henne. Varav att mamman svarar: gumman, mamma är gammal, jag är 32 år och har inte en massa energi.
Jag sneglade lätt men sa inget.
Jag är själv 33 år, men har blivit förväxlad med att vara barnens syster eller att folk tror att jag är yngre. Bara för att jag klättrar och leker. Jag gillar att försöka hänga med i barnens lekar och leva mig in i det som de gör. Inte alltid lätt att orka med men drar mig i kragen ibland och försöker.
Så länge vi har skoj så fortsätter vi leka och åka på äventyr 🥰
-
Snart är helgen över
Det har verkligen varit underbart att få vara med mina älsklingar. Finns verkligen inget bättre. Vi har varit hemma till större del. Men har varit ute på mindre promenader. Barnen har egentligen inte haft någon större lust till att gå ut. De har velat vara hemma. Men jag kände att vi måste ut och ta luft.
Sagt och gjort!
Igår blev det en sväng i bilen. Vi bytte dotterns babyskydd till bilbarnstol. Hon fick sonens gamla bilbarnstol, som han fick av sin farmor. Nu använder lillan den med ett stort leende på läpparna!
Idag tog vi på oss regnkläderna och gick ut för att plaska och promenera.
Imorgon är det en ny vecka och helgen är över. Men jag måste säga att ångesten är mindre nu när jag vet att jag inte behöver åka någonstans. Ångesten som har funnits där är fortfarande kvar men mycket, mycket mindre. Det kanske finns de som har ångest att vara hemma och vill ut. Jag är den som har ångest av att vara ute och vill vara hemma. Så enkelt är det för mig och har alltid varit. Men det är inte förrän nu när det har blivit min verklighet som det känns som att jag lever min dröm. ÄLSKAR DET!
Med mindre ångest och ett leende ska jag snart lägga mig och sova inför imorgon.
?
-
Veckan är räddad!
Fick hem veckans matleverans från HelloFresh. Så skönt att slippa tänka på vad jag ska laga för mat och ha koll på att ha alla ingredienser hemma. Jag hinner liksom inte att ha koll på allt. Så det är bra när HelloFresh kan åtminstone ha koll på en sak åt mig.
Nu när vi har börjat beställa hem saker istället för att åka till affärerna, så är det fest varje gång vi får hem något.
Lillan älskar att plocka ut ur lådorna och påsarna, samtidigt som hon tjoar yaaaaay!Veckans meny som vi kommer att plocka ifrån Nu kan veckan börja med en sak mindre att tänka på!
Pssst!
Missa inte erbjudandet de har.
Man binder inte upp sig på något och kan närsomhelst avsluta sin prenumeration.
