-
Rutinrubbningar
När man vi har hittat rutiner som fungerar och större delen av vår vardag ska nu återgå till ”det mer normala” så blir det rubbningar igen i våra rutiner.
Jag har som mål att stötta barnen i de nya rutinerna med hjälp av egna kalender så att de vet vad kommande vecka har att erbjuda. Men det är inte lätt att försöka hinna med det. Har haft planen att genomföra detta ett tag nu men har fått prioritera annat.
Men med rubbningar i veckan så har barnen återgått till förskolan, det har varit planeringsdag på förskolan, vilket innebar att barnen var hemma från förskolan en dag. Den stabila rutinen om att gå till Atito och Atiti kvarstår. Det är en av de bästa händelserna som sker i veckan. Får nästan dagliga frågan om att få gå dit. Samtidigt har jag behövt vakna tidigare. Bebisarna vaknar av att jag inte är där och det blir storgråt. Så när alla har gått står jag där med två mindre glada pojkar som inte har sovit ut. Visst somnar de om sen men det blir krångligare. Annars brukar de vakna vid 11-12 på dagen. Vilket ger mig en sovmorgon. Det kanske låter lyxigare än vad det är. För att jag vaknar flera gånger per natt för att antingen vaknar de upp eller dottern, av olika anledningar. Ibland väcker de även varandra. Blir svårt ibland när jag oftast tar alla nätterna själv.
Så med alla rubbningar nu så måste vi finns nya rutiner. Märker att alla mår bäst av det här hemma.
Så fort jag är klar med barnens veckokalender så ska ni få se den för inspiration.
❤️
-
Nyårsafton och nyårsdagen
Det blir två dagar som får beskrivas med fotografier. Många är tagna i rörelse och därav suddiga. Men det var jättefina dagar och mycket glädje för oss alla.
Nu låter jag bilderna tala för sig själva med en lite lätt beskrivning för den som behöver det.
I farten och påväg till Atito, där vi ska fira nyår. Vi har oss ut för att räkna ner de sista sekunderna på året och vara redo för att se fyrverkerier och själva tända på några tårtor för att fira in nya året. Nytt år och det smäller en massa! Sonen var modig och var iväg och tände på tårarna tillsammans med pappa. Dottern blev rädd för att det smällde alldeles för högt för henne. Ena minstingen somnade och den andra hade stora ögon och tittade sig omkring. Självklart tar vi den årliga bilden med alla oss. Klockan hann slå över två på natten när började röra oss hemåt. En var helt utslagen, en var relativt pigg men orkade gå själv och två minisar som höll sig vakna rätt länge började även de blunda längre och längre, för varje sekund. En härlig och underbart firande. Så mysigt och skoj som vi hade, så kan jag inte göra mer än att bara le när jag tänker tillbaka.
-
Nyårs mat shopping med papa
I och med att vi hade covid-19 här hemma så sågs vi inte alls till julen. Men till nyår så är planen att samlas, alla som kan och vill.
Jag har iallafall gjort ett test till och det var negativt. Jag var den sista att få det så förmodligen är alla andra negativa också här hemma. Plus att vi redan har mått bra i flera dagar redan.
Varför inte ta en selfie medan man väntar.. Så nu är allt färdigt handlat och redo inför nyår.
-
Farsdag!
Idag firar vi papporna och visar lite extra uppskattning. Även om det är en bestämd dag, som de flesta firar och visar uppskattning, så är jag lite mer för att visa uppskattning andra dagar också.
Men idag har barnen gjorde egna brev med hälsningar till pappa med sina favorit fotografier på sig själva.
Tack älsklingen för att du finns där för de små. Även om du till större delen av dagarna är allmänt pesao mot de så får du de att skratta och le med dina knasigheter. De älskar dig minst lika mycket som du älskar de!
Älskar dig pesao för att du är en sån bra pappa till våra älskade barn!
Samtidigt vill jag även hylla min Papa som alltid ställer upp och hjälper oss med de små. Han har en så fin band med de som inte kan ersättas.
Hurra för att ni finns!
-
30 september
Vad tiden går fort!
När allt inte går som planerat så får man improvisera. Det är så det har blivit hos oss. Vi hade en massa planer som parkerades och så har vi tagit vid där det behövts.
Ni kommer att få en update. Vet dock inte exakt när. I och med att jag behöver lägga större del av min uppmärksamhet på min, inte så längre ”lilla” familj.
Jag kommer att fortsätta blogga.
Ser att det är många som besöker min blogg dagligen och antagligen i väntan på att jag ska skriva igen. Underbart att ni har tålamodet att vänta.
Just nu i denna sekund så ska jag fixa mig en kopp te. Har fryst så mycket, fast det kanske är någon nyhet. Nu längtar jag efter att elementen slås på i lägenheten. Jag sover med tre täcken, går runt full klädd här hemma, samt öser i mig te för att hålla mig varm.
Så nu har vattnet kokat klart och jag ska sen mysa ner mig under alla mina täcken ett tag innan jag ska åka iväg och hämta mina två älsklingar som är hos Atito och Atiti.
💜
-
Vi går och fiskar… na, na, na..
När solen skiner och vi inte har planer så får vi vara spontana.
Köpa med oss frukost, fixa fiskarkort och sen bege oss för att testa vår tur i fiske.
Vi fick ingen napp men vi hade det verkligen mysigt och roligt.
Vi blev blockade av lösa kossor på vägen från och till bilen. Vi blev ganska så uppätna av myggor också.
Men det var så värt det!
Alla kom vi hem med ett leende och så trötta av luften och promenaden.
Så härligt och mysigt att detta måste upprepas!
-
Lördag hos papa
Idag var det en sista träff hos papa innan alla återgår till vardagen.
En verkligheten efter en annorlunda sommar. En annorlunda vardag än det vi är vana vid.
Tiden bara går och samtidigt som jag försöker leva i nuet, så känns det som att tiden går för fort.
Även om alla inte var där idag så var det mysigt att bara ses. Inte ofta alla kan ses samtidigt, för att alla har olika aktiviteter.
Barnen fick leka med kusinerna och springa av sig. De var ganska så trötta efter dagens träff.
Mina älskade barn! Båda ligger och sover redan och jag tänkte ta lite egentid och spela lite MBL. Passa på när jag är lite för mig själv.
Min önskan just nu är att tiden går lite långsammare så att jag får njuta av tiden med min lilla familj. Älskar att vara med de och får lite panik av att vara utan de. Saknar mina människor så fort jag inte är med de. Så snälla tiden gå lite långsammare!
-
Fredag.. ingen fred än..
Idag är det äntligen fredag.
Ja, jag har längtat för att killen har ju börjat jobba och drömdagarna är slut. Så nu längtar vi dagligen på att killen ska komma hem för att vi ska hitta på något. Det blir inget stort för att barnen är redan lite små sega och killen också, jag brukar var ganska så matt också. Men en mysig middag eller bara att hänga ihop är underbart.
Idag fortsatte vi inskolningen för lillan hos min mor, medan min far var med sonen. Det går faktiskt bra!
Sonen och Atitos konst Men just nu känner jag mig ganska så mör. Det vi brukade vara två på är jag ensam med idag, fast killen kom och hjälpte till efter jobbet. Men kan egentligen inte klaga för att barnen sköter sig så bra! De är verkligen jättefina. Visst har de sina stunder ibland, men vem har inte det..
Nu fortsätter vi här hemma ett tag till.
Ett leende säger mer än tusen ord.
Sist jag kollade så är det ännu inte fred på jorden. Men det är fredag.
-
Fiska med Atito och älsklingarna!
Vi utforskar en ny sjö idag. Jag och killen har varit här förr men inte för att fiska. Det var nämligen här man orienterade när man gick i både grundskolan och gymnasiet. Vi gick ju i parallell klass som små och där av varit här.
Papa berättar att de brukade vara här för att fiska, när de var yngre. De gillade mycket här också. Men det var förr när alla var pigga, säger han. Papa har också mist många av sina vänner på grund av åldern och sjukdomar.
Men idag fixade vi picknick, fiskekort och for iväg.
Vi hittar ett ställe med potential. Som dessa tre gossar utforskar lite innan det är dags att äta lite. Vi hade nämligen skippat frukosten, för att ta oss dit och äta. Annars blir det ett stort projekt hemma och lillan blir oftast jättetrött efter frukosten. Så vi höll oss lite och var ändå ute tidigt.
Frukost och picknick. Dags för att fiska!
Vi fick ingen fisk på detta ställe, men mycket bottennapp och alger. Men vi hade det ändå jätteroligt och fick oss en massa med skratt! Det var verkligen härlig stämning. Det var också inga andra än vi där, vilket var helt underbart!
Men sen var det dags för lillan att sova igen. Hon somnade på vägen dit, i bilen. Så killen gick på promenad med henne och hittade ett annat ställe som vi sen rörde oss till.
Lillan sov, och vi fiskade i lugn och ro. Pappa kunde även fiska sittandes och sonen tog en fiskepaus, och tittade på lite mobil. På detta ställe fick vi inte heller fisk. Men som papa sa kommunen borde ha betalat oss istället för botten rensningen vi gjorde ? (han syftar på fiskekortet vi betalar för). Men vi skrattade mycket åt detta. Vi hade säkert svält också om vi hade levt på medeltiden. Vi var inga stjärnor direkt.
Samtidigt som vi var där och fiskade kunde vi även njuta av naturen. Det var verkligen jättefint där. Vi såg änder och deras små. Plockade lite blåbär. Njöt allmänt av att vara ute i skogen och dess miljö.
Lite bilder från området. Efter ett tag blåste det ganska mycket och tiden hade runnit iväg. Inte för att vi hade tider att passa men det började bli dags att bege sig. Så vi packade ihop och började röra oss mot bilen igen.
Lillan vägrade gå, bli buren eller sitta i vagnen. Så medan hon protesterade, vet egentligen inte mot vad så passade sonen på att klättra lite med Atito. Älskar dagar som idag. Att vara i naturen och låta barnen röra sig fritt. Det gick folk förbi ibland men det var inte alls många. Slippa stressen av att människor inte håller avstånd och bara låta barnen gå fritt. Så mysigt och lyckat!
Nu är det inte många dagar kvar tills verkligheten slår till oss. Men fram tills dess ska jag försöka njuta av undvika ångesten.
?
-
Igår och idag
Igår
En nyvaken jag. Var verkligen så trött på morgonen, att jag blev tvungen att ta en selfie för att dokumentera det ? måste minnas mina sömnlösa nätter 
Swift ? 
Jag och Swift tog oss en promenad till bilen, för att sen hämta upp resterande gäng. Hon är verkligen en så snäll och fin hund! En ängels tålamod. Den här fågeln VÄGRADE flytta på sig. Jag tutade, vevade ner rutan och försökte skrämma bort den, lät motorn spinna för att de skulle flytta på sig, men verkligen vägrade. Killen kommer ut och kastar lite grus i vattnet, rörde inte en fjäder! Sonen kommer ut för att jaga bort den och den tar bara två hopp åt sidan. Sonen hoppar i pölen och då flyttade den sig, till slut. Efter att vi var hos Atito och Atiti, ville sonen spela fotboll. Så vi letade en tom fotbollsplan och spelade ett tag.
Idag
Uppe tidigt för att ta oss ut tidigt.
En sväng med barn. Behövde inhandla lite saker som vi har dragit oss från att göra. Vi har har verkligen undvikt att åka och handla. Många av våra projekt står stilla för att vi måste inhandla material. Det var med en stor ångest som vi åkte och fixade material från en affär. Vi blev kvar i bilen och killen tog sig in. Allt blev inte inhandlat men mycket av det. Det var lite folk när vi kom dit, men började så småningom att fyllas på.
Så nu kan vi fortsätta att bygga sonens hus, bland annat. Han har tålmodigt väntat och vi hoppas på att få 90% klart tills helgen är slut.
Nu har dottern hunnit somna och sonen nattas. Jag ska ha lite ”egen tid” genom att spela lite MBL.
Plötsligt händer det ?
