-
Jag är inte riktigt med och lite trött
Den när man går och hämtar kaffe och glömt att man redan har hämtat en gång redan.. plötsligt så sitter man här nu med två koppar.
Två små som har ont i tandköttet och en liten som vaknade vid 3 på natten för att somna om igen vid 05:45.
Jag slocknade efter att liten somnade och kunde kämpade med att komma upp tidigt för att lämna de barnen hos mina föräldrar, innan killen ska till jobbet. Allt detta ska ske snabbt för att vi hade tid hos BVC med tvillingarna.
Kul!
-
Vad jag längtar!
Jag kan knappast vara den enda som stor längtar efter våren och sommaren. Jag är trött på kylan, fast jag slipper vistas ute för länge.
Känslan av att bara vakna, ta på sig det första man hittar, ta på barnen lätta skor och lätta kläder, för att ta sig ut. En påklädning som tar max 30 minuter från att man börjar tills man är ute. En matsäck, vatten och så kan man ta sig vart som helst!
Ugh!
Just nu tar det timmar att göra oss i ordning. Jag hinner svettas minst 5 gånger innan vi har lämnat lägenheten. Vantar, mössa, lager på lager, overaller, halsdukar, stövlar, tossar, jackor, filtar, etc. Inte att glömma bort alla hygien aktiviteter som måste göras och inte glömma frukosten heller. Ingen vill gå runt och vara hungrig. Har en liten också som fryser väldigt lätt oavsett hur mycket kläder som sätts på. En picknick ute blir inte lika mysig, hoppandet och springandet blir inte heller så roligt i kylan.
Jag själv fryser också väldigt lätt. Har oftast laget på lager för att annars kan jag inte vara ute. Termobyxor gör mig bara otymplig och klumpig.
Nej, jag längtar nu bara. Vill inte ha mer vinter, kyla, regn och rusk. Jag vill ha värme, sol, ljus, höra fåglar kvittra, njuta av blommornas utseende och doft, bada, spontana utgångar.
Bara LÄNGTAR nu!
Om vädergudarna hör mig: snälla snälla snälla ge mig värme och sol nu!
-
Massage
Blev överraskad av killen med en massages tid. Behövde det så himla mycket.
När jag fick frågan: vart har du ont. Var svaret: överallt men mest på överdelen av ryggen.
Det visade sig att jag hade rätt. Hade verkligen ont överallt vid lilla minsta beröringen. Hade knutar lite överallt och det stråkar i hela kroppen. Kände även när blodet fick sig ett rus då och då.. det var så avslappnade.
Men nu efteråt känns det som att jag har blivit påkörd av en lastbil. Är så trött och mör. Druckit mängder med vatten för att jag har känt av behovet.
Det känns så skönt nu, fast jag är öm och har ont. Det här är något jag behöver upprepa för att må bra.
Som massören sa: man har bara en kropp och man kan inte köpa sig en ny, så man måste ta hand om den.
Är så tacksam för massagen och nu måste jag börja ta mig i kragen och ta hand om mig lite också. Oss vuxna. Finns knappt tid.. men måste prioriteras!
-
7 år mellan..
Tiden springer förbi och man det sig dagligen i spegel, utan att märka hur man åldras. Man är van att se sig och tänker väl att mycket händer men inget jag lägger tid på.
Kroppen har fått några smällar, tre graviditeter varav en är en tvillinggraviditet, sorg och glädje, förändringar i omvärlden och mycket andra påverkan gör att jag inte är densamma som jag var för 7 år sedan. Även om jag inte brukar lägga tid på den här sortens av reflektioner så gör jag det just nu.
Har en massa fina minnen som även ibland ger mig lite ångest och sorg. Minnen som är så underbara att jag bara vill tillbaka och ångest för att man inte kan gå tillbaka. Även om jag försöker fånga dagen och fotar mycket, just för att jag älskar minnen.
Även om det kanske inte syns allt för mycket på mitt utseende att jag har åldrats så har jag många flera insikter än vad jag hade då, utvecklats och blivit den jag är idag.
Vänstra 2022 och högra 2015 -
Väntar på mitt kaffe
I väntan på att mitt kaffe ska bli klart står jag här och rockar sockor. De små sällskapar mig i min väntan.
Idag är det fredag och jag kan inget annat än jubla av att snart få vara hemma med alla mina små kycklingar igen och killen som är ledig på helgen 🥳
Men nu fortsätter väntan..
Bönorna som ska malas och bli mitt kaffe. -
Rutinrubbningar
När man vi har hittat rutiner som fungerar och större delen av vår vardag ska nu återgå till ”det mer normala” så blir det rubbningar igen i våra rutiner.
Jag har som mål att stötta barnen i de nya rutinerna med hjälp av egna kalender så att de vet vad kommande vecka har att erbjuda. Men det är inte lätt att försöka hinna med det. Har haft planen att genomföra detta ett tag nu men har fått prioritera annat.
Men med rubbningar i veckan så har barnen återgått till förskolan, det har varit planeringsdag på förskolan, vilket innebar att barnen var hemma från förskolan en dag. Den stabila rutinen om att gå till Atito och Atiti kvarstår. Det är en av de bästa händelserna som sker i veckan. Får nästan dagliga frågan om att få gå dit. Samtidigt har jag behövt vakna tidigare. Bebisarna vaknar av att jag inte är där och det blir storgråt. Så när alla har gått står jag där med två mindre glada pojkar som inte har sovit ut. Visst somnar de om sen men det blir krångligare. Annars brukar de vakna vid 11-12 på dagen. Vilket ger mig en sovmorgon. Det kanske låter lyxigare än vad det är. För att jag vaknar flera gånger per natt för att antingen vaknar de upp eller dottern, av olika anledningar. Ibland väcker de även varandra. Blir svårt ibland när jag oftast tar alla nätterna själv.
Så med alla rubbningar nu så måste vi finns nya rutiner. Märker att alla mår bäst av det här hemma.
Så fort jag är klar med barnens veckokalender så ska ni få se den för inspiration.
❤️
-
Grattis på födelsedagen Pepi!
Barnen har massor med planer och ska förbereda för att överraska honom efter jobbet. De har köpt presenter som de själva har valt och de har även valt dagens meny.
Så idag ska vi göra allt vi kan för att fira älsklingen. Det hoppas ivrigt här så jag måste skynda mig.
Ett stort grattis på din dag älskade Pepi!
Älskar dig mest Pepi! -
Tiden springer förbi mig
Idag firar vi fem månadsdagen för mina två minsta. Mina älskade grabbar. Även om ni blir fem månader så är ni egentligen bara tre och ett halvt. 6 veckor tidiga.
Det ni inte hann utvecklas i magen gjorde ni utanför magen och kommer därför att få åldern justerad fram tills de är två år. För att månader i den unga åldern kan vara av stor betydelse för utvecklingen. Men därefter börjar den jämnas ut.
Tiden bara springer förbi mig och jag hinner knappt förstå. Låt tiden gå lite långsammare i fortsättningen så att jag hinner med allt!
-
Ringfingret får stöd av lillfingret
Ibland är det de minsta som ger det största stödet. I mitt fall lillfingret.
Jag har nog försökt ta mig igenom vardagen som vanligt men inte riktigt fungerat. Jag har svårt att lyfta och bära för att långfingret och lillfingret har blivit påverkade av skadan på ringfingret. Jag har svårt att röra de och det är svårt att förklara men gör ont i skelettet i de fingrarna. Den strålande smärtan går även ner till handleden. Kanske för att jag har belastar fel under en längre tid, men tror att det har med skadan att göra för att strålningarna av smärtan började så fort jag skar mig.
Det är svårt att förklara smärtan men det känns inte som när man har skurit sig utan det är en smärta i benet, känns som att bli stucken med tusen nålar på samma ställe. Det gör även så pass ont i bland att jag blir lite yr, svettig och får ont i huvudet.
Jag har ju ändå ingen känsel på fingret vilket gör att jag är lite klumpig med det. Slår i massa saker och märker inte förrän det hugger till. Har även lyckats göra så såret har börjat små öppna sig vid ansträng. Så nu har jag bundit fast det med lillfingret och hoppas att det ger lite stöd.
Så nu hoppas jag att jag slår mig mindre och att såret håller sig stängt.
-
Internationella tvillingdagen
Jag trodde aldrig att jag skulle få ta del och delta i en sådan dag. Jag trodde aldrig att jag skulle få tvillingar, även om vi skämtade om det ibland. Jag trodde aldrig att detta skulle hända mig.
Jag beundrade tvillingmammor. Jag förbryllades av hur de orkade och hur de lyckades få ihop allt. Jag hade ”bara” en enling och kunde känns att det var svårt ibland. i
Men nu är jag själv här och ja, ibland är det svårt och intensivt, när båda är ledsna samtidigt och ska bäras. Men man får liksom bara till det.
Jag bara älskar att få vara deras mamma. De är så snälla, underbara och börjar visa sin personlighet mer och mer. Mina tvillingar är fortfarande små (4 mån) och jag bara ser fram emot att se de utvecklas, precis som mina andra barn. De är födda prematur och förhoppningsvis kommer de att ta igen sig med jämnåriga.
Mina älsklingar som alltid söker efter varandra för att håll hand. Vi valde aktivt att namnge de med olika namn som inte påminner om varandra. Inte samma bokstav eller samma klang. Även om de kanske i framtiden kommer att ses som en så vill vi att de ska kunna utvecklas individuellt som två individer. De kanske liknar eller inte i framtiden men de är två.
Redan idag så sätts de inte in i systemet som två indriver. De är antingen en eller en + en halv. Sällan räknas de som två, om man inte ska betala då räknas de alltid som två. Det känns lite sorgligt faktiskt.
Vi vet inte hur vi firar men något mysigt ska det bli för att fira att vi är tvillingföräldrar och syskonen har tvillingbröder.