Imorgon tar min ledighet slut

Imorgon är det stora dagen då jag ska återgå till jobbet. Det är blandade känslor. Mest är det ovanan att strikt behöva göra något. Att återgå till alla måsten känns lite sådär. Det blir nya rutiner för oss alla och mycket tidigare dagar.

Kommer nog att ta ett litet tag för oss alla att komma in i de nya rutinerna. Känner redan stressen över att det kommer att bli stressat. Jag är inte negativ utan realistisk. Vi kommer att ha tider att passa och med barn, så går det inte alltid som planerat. Vi kommer så klart att försöka ha tidsmarginaler, men även de kan ryka ibland.

Jag gillar den rollen jag har och branschen jag jobbar i. Hade det inte varit så, så hade nog ångesten varit större. Förhoppningsvis blir det som tänkt och allt kommer att rulla på.

Med detta sagt så känner jag ändå en stor sorg över att jag inte kommer kunna hänga med mina barn dag in och dag ut. Vi är liksom aldrig rastlösa. Alltid är det något, annars så hittar vi på något. Vi har roligt och kul tillsammans. Vi trivs och mår bra i varandras sällskap. Nu kommer det inte bli så många timmar vi kommer att hinna umgås. En timme på morgonen och två till tre timmar på kvällen, innan det är sovdags. Så alltså tre till fyra timmar av vår vakna tid, på vardagarna. Känns väldigt tråkigt!

Men nu försöker jag to suck it up och kriga vidare i vår snart nya vardag. Så snart är det god natt för att orka med den tidiga morgonen och allt så ska hinnas göra.

❣️