Det här går inte så bra..

Nu blev det inte som jag hade tänkt mig då. Hade tänkt att det här är ingen stor skada.. bara skurit mig.

Fingret börjar bli mer och mer blå. Magkänslan sa att något inte stämde. Tog mig i kragen och min mama hjälpte mig. Vi åkte till akuten.

Efter undersökningen fick jag veta följande: nerven är av och jag kommer tillsvidare att inte känna något på fingret, förutom domningar och eventuellt spöksmärta. Senan är nästan av men om jag inte anstränger eller belastar fingret så kan den återhämta sig (detta är lättare sagt än gjort när jag har två minisar). Har även fått antibiotika för att minimera risken att det blir en infektion. Kul!

Fick både ros och ris från doktorn.

Rosen fick jag för att jag hade tejpat så pass bra att jag fick välja mellan att bli sydd eller tejp. I och med att jag hatar nålar och skulle behöva bedövning så valde jag tejp. Han sa att det var jättefint stängt utanpå men att det kommer att ta tid för såret att läkas inuti. Enligt honom en av de finaste omplåstringarna han har sett.

Måste tilläggas att älsklingen hjälpte till att klippa tejpremsorna! Får inte glömma hans bidrag där!

Riset jag fick var att om jag håller på tuppar av utav smärta så måste jag kolla upp det och att det är kroppens sätt att visa att något inte stämmer (vilket jag egentligen vet men orkade verkligen inte åka in just då).

Obs! Skrolla förbi den gula texten om du är känslig för sår och blod.

⚠️ Varning för bilder som kan anses starka.